Kost och livsmedel
Vi är det vi äter! Så kan innehållet i vårens sista Solarplexus kort och gott sammanfattas. Professor Herman Adlercreutz konstaterar att vi själva kan påverka vår hälsa i hög grad via födan. Om vi vill.
Men vi kan också skada oss genom att äta fel.
Vi får en mängd tillsatsämnen och konserveringsmedel i oss varje dag, eftersom våra krav på snabblagad mat och halvfabrikat förutsätter det. Men vi kan neutralisera den eventuella skadan genom att äta skyddande födoämnen, såsom råg, bär, frukt och grönsaker.
Då vi (inte om!) äter för mycket blir vi överviktiga och löper risk att drabbas av en mängd sjukdomar som följd. Diabetes, hjärt – och kärlsjukdomar, problem med rygg och knän, högt blodtryck o.s.v. De fyra bantarna, som Solarplexus har följt med under våren, är exempel på det.
INTERVJUER i programmet den 16.04 2000
Herman Adlercreutz
Professor Herman Adlercreutz, känd finländsk forskare, anser att varje läkare, som undersöker en patient också borde höra sig för om hans/hennes diet och kostvanor. Många sjukdomstillstånd hänger, enligt Adlercreutz, intimt ihop just med dieten. Den forskning, som utförs vid Folkhälsans institut för preventiv medicin, nutrition och cancer visar att endel växtöstrogener är markörer för vår hälsa. Ett exempel är enterolakton. Låga värden av enterolakton skvallrar om en dålig diet eller om dåligt fungerande tarmbakterier. Om man äter fiberrikt bröd, t.ex. rågbröd, eller bär och vissa grönsaker (ärter, bönor, morötter), sojaprodukter och dricker grönt te så ökar de viktiga tarmbakterierna och enterolaktonhalten i plasma . Enligt en studie i Nord-karelen skulle halten öka med hela 50 %.
Man kan sabotera tarmfloran med antibiotika, säger Herman Adlercreutz, och det tar ca sex veckor efter en kur att återställa den. Det här är speciellt farligt för kvinnor, som i barndomen ätit många antibiotikakurer, framhåller han. De har större risk än andra att insjukna i bröstcancer eller få hjärtinfarkt.
Det gäller alltså att se till att tarmfloran är i skick. Att få i sig mjölksyrebakterier varje dag är A och O. Ett glas surmjölk till maten gör susen. Eller yoghurt och fil till morgonmålet, som i övrigt kan bestå av rågmjölsgröt eller fullkornsbröd med mager ost och grönsaker.
Adlercreutz forskarteam håller just nu på med att framställa ett mätinstrument för enterolakton både i plasma och i urin. Om något år kanske man redan får ut s.k. sticks på marknaden – små lappar, som var och en själv kan doppa i sitt morgonurin för att kolla om dieten varit okay med tanke på enterolakton.
Andra exempel på växtöstrogen är är isoflavonoider, flavonoider och lignaner, som också finns i fiberrika födoämnen, fullkorn, bär, grönsaker,soja och frukt.
Också rödvin innehåller flavonoider, varför 1-2 glas dagligen är bra för hälsan.
Herman Adlercreutz är själv ett exempel på hur man kan bota sig med riktig föda.
Då han var ca 40 år (för 28 år sedan) uppdagades det att han var allergisk mot tillsatsämnen. Han fick urticaria (allergiska reaktioner med röda, stora, skarpt avgränsade fläckar på kroppen), tungan svällde upp, läpparna likaså, ibland också tummarna. Förutom de allergiska symptomen drabbades han också av en konstig tarmsjukdom, som spred sig till lederna och resten av kroppen. Inga mediciner hjälpte. Däremot väcktes Adlercreutz intresse för kostfrågor, då han märkte att besvären försvann om han undvek födoämnen utan tillsatsämnen och om han åt tillräckligt fiberrik mat. Han undviker också antibiotika, utom i absoluta nödfall.
Herman Adlercreutz är lycklig över att hans gamla hypotes om födans viktighet nu till stor del har fått stöd också av forskningen.
Han drar också en lans för s.k. funktionella livsmedel, d.v.s. sådana livsmedel, som botar sjukdomar. De är tillsvidare inte många, bara två verifierade. Det ena livsmedlet är ett margarin, som sänker kolesterolet med 10-15 %. Det andra är en surmjölk, vars mjölksyrebakterier påverkar floran i tarmen.
I Tyskland talar man redan om att vissa kryddor är funktionella. Där rekommenderar medicinalmyndigheterna ett dagligt intag av följande örter:
3-6 gram mynta
0,5-4,5 gram citronmeliss
1-2 gram timjan
3 gram anis
5-7 gram fenkol
1,5 gram salvia
Om en tepåse innehåller mellan 3 och 5 gram te så kan man räkna ut hur mycket kryddor man borde klämma i sig varje dag…
Tyskarna hävdar att virus försvagas av kryddor, att de är vätskedrivande och minskar gasbildning i tarmen. Redan små mängder av kryddornas eteriska oljor skulle ta kål på bakterier.
Bantarna
Fem månaders bantning är nu över för de fyra modiga i Solarplexus - följetongen.
Den sista vägningen i studion uppvisar ett mycket varierande, men mänskligt, slutresultat. Katarina Spoof-Kuhlberg, med sin VLCD – diet (very low calory diet)
hade gått ner hela 17 kilo! Inga problem har hon haft på hela tiden. Vikten har gått stadigt nedåt, och bara stått stilla under några kortare perioder, som aldrig har stört eller stressat henne. Blodtrycket har gått ner och är i dag mer eller mindre normalt. Katarina ser märkbart ”förvandlad” ut och utstrålar positivism och tillförsikt. Hon har för avsikt att gå ner ytterligare 12-14 kilo.
Lotta Soveri har gått ner 13 kilo, och har i likhet med Katarina ”förvandlats”.
Hon är i dag som vilken vanlig ung flicka som helst, och väcker ingen uppmärksamhet för sin övervikt åtminstone. Däremot nog för sin fräscha uppenbarelse! Lottas acnehy har försvunnit, besvären med dåliga knän är ett minne blott, och hon säger sig må allmänt bättre. Det bästa av allt är, säger hon, att hon lärt sig äta hälsosamt. Och att hon gillar den mat hon nu äter och kommer att fortsätta på den vägen.
Jutta Kaksonen har gått ner fem kilo från den officiella bantningsstarten. Men om man räknar med att hon tjuvstartade en månad för tidigt, eftersom hon inte kunde hålla sig , så har hon gått ner hela 11 kilo. Resultatet syns tydligt och Jutta är stolt över sin nya midja! Problemet för henne var den diet hon följde, d.v.s. Atkins’ diet, som förbjuder kolhydrater med tillåter fett och proteiner. Jutta har alltså ätit bacon och ägg varje morgon, öst litervis med tjock grädde över maten och avslutat det hela med feta ostar. Men ingen potatis, inget ris, inga nudlar, inget bröd. Av grönsakerna var bara sallad och gurka tillåtet. Ibland avocado. Så småningom började kolesterolet stiga i höjden och Jutta avbröt den dieten en månad före sista Solarplexusvägningen och inledde en annan, fettfriare diet. Mer enligt näringsläran.
Lasse Federley tillstår efter sitt resultat om 500 gram(!) att han ätit för mycket.
Han har nog ätit rätt, men borde ha hållit sig till mindre mängder. Under de fem månaderna har Lasse gått upp och ner hela tiden. Han har minskat ett kilo, gått upp två, ner ett halvt och igen ett kilo! Han ser med andra ord likadan ut som vid starten. Men nu ska det bli andra bullar av, säger han. Med hjälp av Solarplexus’ bantningsexpert, överläkaren Pertti Mustajoki, ska han utarbeta ett nytt bantningsprogram, som tillåter stora mängder mat, men innehåller litet fett.
Det är fett, fett och åter fett, som är orsaken till att man går upp i vikt, säger pertti Mustajoki. Han visar i Solarplexus ett exempel på måltider, som ser rätt lika ut, men som är mycket olika till sitt energiinnehåll. Bara genom att byta ut smör mot margarin(på knäckebrödet), pommes frites mot kokt potatis, ta bort kryddsmöret på biffen och lämna bort vispgrädden på bärkrämen så minskar energiinnehållet med 370 kalorier. Vilket är en hel måltid.
Socker är inte så farligt, som man tror, säger Pertti Mustajoki. Men blanda det inte med fett! Som i kaffebröd och choklad. Ät hellre socker i ren form, om det känns svårt att vara utan.
Ät ofta, ca fem gånger om dagen, säger Mustajoki, då lockas man inte att frossa framför TV på kvällen.
Pertti Mustajoki påtalar betydelsen av att hålla koll på fettet för resten av livet. Annars stigen vikten snart igen och man har kämpat sig igenom kuren helt i onödan. En viktminskning om 15 kilo betyder att man behöver 500 kalorier mindre per dag i framtiden. Det lyckas genom att äta helt normal mat, men med så litet fett som möjligt.
|
Till början av sidan